Tuesday, January 31, 2012

AQEEDA AT TAHAWIYYAH


SO MANGA PAKAASAL O
PARATIAYA O AHL AS SUNNAH
WA AL JAMA’AH
A pmbthowan sa
 Al Aqīdah At Tahāwiyyah
مَتْنُ
الْعَقِيدَةِ الطَّحَاوِيَّـةِ
للإمام أبي جعفر الطَّحاوي الحنفي
Pindiorobasaan i,
Alim, Hassanor  Bin Maka  Alapa
Al-Murshid Al-Am
Al-Insan Islamic ssembly
Philippines



Pamkasan
Giankai a mapontok a kitab na pizabanding iyan so manga onayan o paratiaya o Ahlu as Sunnah wa al Jama’ah, a inisorat o mala a Alim ko Islam a so al Imām Abū Ja’far at-Tahāwī a tngr a taw sa ingd a Misir, na pindiorobasaan akn sa basa Mranaw.
So diorobasa niyan ko basa English na sii makapopoon ki Iqbal Ahmad A’zami. Sa aya inilay akn na so kiniokit iyan sa basa Arab sabap sa gioto i pakaasal a basa ankai a kitab sa da ko dn lilingaya so diorobasa niyan sa English, ka kagiya diorobasa skaniyan mambo o pakaasal a basa Arab, sa amay ka aya ko onotan na phakawatan so maana a pakaasal ko kinitogalin iyan sa salakaw a basa. Minsan pn maliwanag ago masagogod so kiaosaya niyan on sa basa English.

قَالَ الْعَلاَّمَةُ حُجَّةُ اْلإِسْلاَمِ أَبُو جَعْفَرَ الْوَرَّاقِ الطَّحَاوِي - بِمِصْرَ - رَحِمَهُ اللهُ:
هَذَا ذِكْرُ بَيَانِ عَقِيدَةِ أَهْلِ السُّنَّةِ وَالْجَمَاعَةِ عَلَى مَذْهَبِ فُقَهَاءِ الْمِلَّةِ أَبِي حَنِيفَةَ النُّعْمَانِ بْنِ ثَابِتِ الْكُوفِيِّ وَأَبِي يُوسُفَ يَعْقُوبَ بْنِ إِبْرَاهِيمَ اْلأَنْصَارِيِّ وَأَبِي عَبْدِ اللهِ مُحَمَّدٍ بْنِ الْحَسَنِ الشَّيْبَانِيِّ رِضْوَانُ اللهِ عَلَيْهِمْ أَجْمَعِينَ , وَمَا يَعْتَقِدُونَ مِنْ أُصُولِ الدِّينِ , وَيَدِينُونَ بِهِ رَبَّ الْعَالَمِينَ.

Bismillāhir Rahmānir Rahīm
So langowan o bantogan na rk o Allāh a
Kadnan o manga kaadn.
Pitharo o Kominal a tanda o Islam (hujjat al Islam) a so Abū Ja’far al Warrāq at Tahāwī – sa ingd a Misir – a inikalimo o Allāh I a:
Giai so payagan o paratiaya o Ahlu as Sunnah wa al Jamā’ah, sii ko kpit o manga Ulama ko agama a si, Abū Hanīfah An-Nu’mān bin Thābit al Kūfī, ago si Abū Yūsuf Ya’qūb bin Irāhīm al Ansārī, ago si Abū Abdillāhi Muhammad bin al Hassan as Shaybānī, a miasoat so Allāh I sii kiran langon. Go so paparatiayaan iran a pd ko manga onayan (pakaasal) o agama, a ipzimba iran ko Kadnan o manga kaadn.
The great scholar Hujjat al-lslam Abū Ja’far al-Warrāq at-Tahāwī al-Misrī, may Allāh have mercy on him, said: This is a presentation of the beliefs of Ahl As-Sunnah wal Jamā’ah, according to the school of the jurists of this religion, Abū Hanīfah an-Nu’mān bin Thābit al-Kūfī, Abū Yūsuf Ya’qūb bin Ibrāhīm al-Ansārī and Abū ‘Abdullāh Muhammad bin al-Hassan As-Shaybānī, may Allāh be pleased with them all, and what they believe regarding the fundamentals of the religion and their faith in the Lord of all the Worlds.

1. نَقُولُ فِي تَوْحِيدِ اللهِ مُعْتَقِدِينَ بِتَوْفِيقِ اللهِ: إِنَّ اللهَ وَاحِدٌ لاَ شَرِيكَ لَهُ.
1. Ptharoon ami makapantag ko kaisaisa o Allāh I sa nggolalan ko tabang iyan a: Mataan a so Allāh I na Isaisa a da dn a sakotowa iyan.
1. We say about Allāh’s unity believing by Allāh’s help - that Allāh is One, without any partners.
2.  وَلاَ شَيْءَ مِثْلُهُ
2. Da’ a shayi  a datar iyan.
2. There is nothing like Him.
 3.  وَلاَ شَيْءَ يُعْجِزُهُ.
3. Da’ a shayi a ba on phakalankolob (sa ba niyan khakowa i sa bagr so Allāh I).
3. There is nothing that can overwhelm Him.
4.  وَلاَ إِلَهَ غَيْرُهُ.
4. Da dn a tuhan a salakaw Rka Niyan.
4. There is no god other than Him.
5.  قَدِيمٌ بِلاَ ابْتِدَاءٍ , دَائِمٌ بِلاَ انْتِهَاءٍ.
5. Andangandang (so Allāh I) a da a poonan iyan, a tatap a da a kaposan iyan. (langowan a inadn na ana poonan iyan a go ana kaposan iyan sabap sa madadalm ko sold o masa, na so Allāh I na inadn iyan so masa sa di skaniyan mararankom o masa, ka maporo skaniyan a di so kaadn iyan. Sa so manga galbk iyan na di khataks a masa, ka giinggalbk ko talikhodan o masa (al Azal الأزل). So Mindiorobasa).
5. He is the Eternal without a beginning and enduring without end.
6.  لاَ يَفْنَى وَلاَ يَبِيدُ.
6. So Allāh I na di dn khada’ a go di’ khaantiyor.
6. He will never perish or come to an end.
7.  وَلاَ يَكُونُ إِلاَّ مَا يُرِيدُ.
7. Da’ a  khaadn inonta sa shayi a khabayaan iyan.
7. Nothing happens except what He wills.
8لاَ تَبْلُغُهُ اْلأَوْهَامُ , وَلاَ تُدْرِكُهُ اْلأَفْهَامُ.
8. Di skaniyan praotn o manga arangan, a go di skaniyan thantaln o manga sabot.
8. No imagination can conceive of Him and no understanding can comprehend Him.
 9.  وَلاَ يُشْبِهُ اْلأَنَامَ.
9. Go skaniyan a Allāh na di niyan sasayanan so manga kaadn.
9. He is different from any created being.
10.  حَيٌّ لاَ يَمُوتُ ,  قَيُّومٌ لاَ يَنَامُ.
10. Skaniyan na oyagoyag a di dn phatay, a mamamayandg a di dn thorogn.
10. He is living and never dies and is eternally active and never sleeps.
11.  خَالِقٌ بِلاَ حَاجَةٍ , رَازِقٌ بِلاَ مُؤْنَةٍ.
11.  Pphangadn sa da a ongaya iyan, a prizkhi sa da a margn iyan.
11. He creates without His being in need to do so and provides for His creation without any effort.
 12.  مُمِيتٌ بِلاَ مَخَافَةٍ , بَاعِثٌ بِلاَ مَشَقَّةٍ.
12. Pmbegay sa kapatay sa da a ikhalk iyan, ago phangoyag ko miamatay sa da a margn iyan.
12.  He causes death with no fear and restores to life without difficulty.
13.  مَازَالَ بِصِفَتِهِ قَدِيمًا قَبْلَ خَلْقِهِ , لَمْ يَزْدَدْ بِكَوْنِهِمْ شَيْئًا لَمْ يَكُنْ قَبْلَهُمْ مِنْ صِفَتِهِ , وَكَمَا كَانَ بِصِفَاتِهِ أَزَلِيًّا , كَذَلِكَ لاَ يَزَالُ عَلَيْهَا أَبَدِيًّا.
13.  Tatap ko sifat iyan a andangandang ko da niyan pn kapangadn, sa da a minioman ko sifat iyan ko kiaadna niyan kiran a shayi, sa datar oto a miaadn  ko manga sifat iyan a andangandang, na datar oto a tatap skaniyan ko manga sifat iyan sa dayon sa dayon.
13. He has always existed together with His attributes since before creation. Bringing creation into existence did not add anything to His attributes that was not already there. As He was, together with His attributes, in pre-eternity, so He will remain throughout endless time.
14.  لَيْسَ بَعْدَ خَلْقِ الْخَلْقِ اسْتِفَادُ اسْمِ "الْخَالِقِ" , وَلاَ بِإِحْدَاثِ الْبَرِيَّةِ اسْتِفَادُ اسْمِ "الْبَارِي".
14. Da ko oriyan o kiaadna niyan ko kaadn i ba miakambowat so ingaran a “Pangangadn”, go da pn ko kiambagowa niyan ko inadn iyan i ba miakambowat so ingaran a “Pababago”. (aya maana oto na tatap on dn so sifat iyan a pangangadn ago pababago ko onaan o da pn a inadn iyan ago da a pimbago niyan. Kna o ba datar o inadn a aya kapzipata niyan ko sifat iyan na sii ko oriyan o kanggalbka niyan ko shayi a izipat on. So Mindiorobasa).
14. It was not only after the act of creation that He could be described as ‘the Creator’ nor was it only by the act of origination that He could be described as ‘the Originator’.
15.  لَهُ مَعْنَى الرُّبُوبِيَّةِ وَلاَ مَرْبُوبٌ , وَمَعْنَى الْخَالِقِ وَلاَ مَخْلُوقٌ.
15. Rk iyan so maana o katutuhani ko da pn a piangintuhan, a go rk iyan so maana o pphangadn ko da niyan pn kapangadn.
15. He was always the Lord even when there was nothing to be Lord of, and always the Creator even when there was no creation.
16.  وَكَمَا أَنَّهُ مُحْيُ الْمَوْتَى بَعْدَمَا أَحْيَا , اسْتَحَقَّ هَذَا اْلاِسْمَ قَبْلَ إِحْيَائِهِمْ , كَذَلِكَ اسْتَحَقَّ اسْمَ الْخَالِقِ قَبْلَ إِنْشَائِهِمْ.
16. Go datar oto a skaniyan i phagoyag ko miamatay ko oriyan o kiapangoyag iyan, na miakhapaar iyan ankanan a ingaran ko da niyan kiran pn kaoyaga, sa datar oto a miakhabnar iyan so ingaran a pphangadn ko da niyan kiran pn kaadna.
16. In the same way that He is the ‘Bringer to life of the dead’, after He has brought them lo life a first time, and deserves this name before bringing them to life, so too He d
17.  ذَلِكَ بِأَنَّهُ عَلَى كُلِّ شَيْءٍ قَدِيرٌ , وَكُلُّ شَيْءٍ إِلَيْهِ فَقِيرٌ , وَكُلُّ أَمْرٍ عَلَيْهِ يَسِيرٌ , لاَ يَحْتَاجُ إِلَى شَيْءٍ , ) لَيْسَ كَمِثْلِهِ شَيْءٌ , وَهُوَ السَّمِيعُ الْبَصِيرُ (.
17. Gioto a mataan a skaniyan ko kalangowan a shayi na gomagaos, a langowan a shayi na sii rkaniyan na mangingindaw a mananarig, ago langowan a btad na sii rkaniyan na malbod, a da a mapagoongaya iyan a shayi (Da dn a datar iyan a shayi a skaniyan so Pphakan’g a Pphakailay).
17. This is because He has the power to do everything, everything is dependent on Him, everything is easy for Him, and He does not need anything. ‘There is nothing like Him and He is the Hearer, the Seer’. (as-Shūrā 42:11)
18.  خَلَقَ الْخَلْقَ بِعِلْمِهِ.
18. Inadn iyan so manga kaadn sa minggolalan ko katao niyan.
18. He created creation with His knowledge.
19.  وَقَدَّرَ لَهُمْ أَقْدَارًا.
19. Mitad sa okoran (qadar) ko langowan a inadn iyan.
19. He appointed destinies for those He created.
20.  وَضَرَبَ لَهُمْ آجَالاً.
eserves the name of ‘Creator’ before He has created them.
20. Bigan iyan siran sa taalik a mattndo (ajal) a madidianka so kablang iyan.
20. He allotted to them fixed life spans.
21.  وَلَمْ يَخْفَ عَلَيْهِ شَيْءٌ قَبْلَ أَنْ يَخْلُقَهُمْ , وَعَلِمَ مَا هُمْ عَامِلُونَ قَبْلَ أَنْ يَخْلُقَهُمْ.
21. Da’ a mapag’ma on a shayi ko onaan o da niyan kiran pn kaadna, go katawan iyan so pnggalbkn iran ko da niyan kiran pn kaadna.
21. Nothing about them was hidden from Him before He created them, and He knew everything that they would do before He created them.
22.  وَأَمَرَهُمْ بِطَاعَتِهِ , وَنَهَاهُمْ عَنْ مَعْصِيَتِهِ.
22. Inisogo iyan kiran so kaonoti ran on, go inisapar iyan kiran so kasopaka iran on.
22. He ordered them to obey Him and forbade them to disobey Him.
23.  وَكُلُّ شَيْءٍ يَجْرِي بِتَقْدِيرِهِ وَمَشِيئَتِهِ , وَمَشِيئَتُهُ تَنْفُذُ لاَ مَشِيئَةَ لِلْعِبَادِ , إِلاَّ مَا شَاءَ لَهُمْ فَمَا شَاءَ لَهُمْ كَانَ , وَمَا لَمْ يَشَأْ لَمْ يَكُنْ.
23. Langowan a shayi na giinggolalan sa takdir iyan ago kabaya iyan, sa so kabaya iyan na pnggolalan sa da a kabaya o manga oripn iyan, inonta sa kabaya iyan kiran na sa kabayaan iyan kiran a manggolawla na mapng-golawla, na sa di niyan kiran kabayaan na di mapnggolawla.
23. Everything happens according to His degree and will, and His will is accomplished. The only will that people have is what He wills for them. What He wills for them occurs and what He does not will, does not occur.
24.  يَهْدِي مَنْ يَشَاءُ , وَيَعْصِمُ وَيُعَافِي , فَضْلاً , وَيُضِلُّ مَنْ يَشَاءُ وَيَخْذُلُ وَيَبْتَلِي , عَدْلاً.
24. Pthoroon iyan so taw a khabayaan iyan, ago pphalihara ago phlinding ko marata sa nggolalan ko kalbihan iyan (limo iyan) ago pndadagn iyan so taw a khabayaan iyan ago pphamakadapanas ago pthioba sa nggolalan ko kaontol iyan. (di makapmblag so limo o Allāh I ago so kaontol iyan, sa so oripn iyan a phakasold ko limo iyan sa phakasorga’ na sabap ko limo’ iyan, na so oripn iyan a phakanaraka’ na sabap ko kaontol iyan. So Mindiorobasa)
24. He gives guidance to whoever He wills, and protects them, and keeps them safe from harm, out of His generosity; and He leads astray whoever He wills, and abases them, and afflicts them, out of His justice.
25.  وَكُلُّهُمْ يَتَقَلَّبُونَ فِي مَشِيئَتِهِ , بَيْنَ فَضْلِهِ وَعَدْلِهِ.
25. Go langon siran na matatago siran ko kabaya iyan, ko pagltan o limo iyan  go so kaontol iyan.
25. All of them are subject to His will between either His generosity or His justice.
26.  وَهُوَ مُتَعَالٍ عَنِ اْلأَضْدَادِ وَ اْلأَنْدَادِ.
26. Go skaniyan na phapaporo’ sa maangias ko manga sopaka ago so manga saginda.
26. He is exalted beyond having opposites or equals.
27.  لاَ رَادَّ لِقَضَائِهِ , وَلاَ مُعَقِّبَ لِحُكْمِهِ , وَلاَ غَالِبَ ِلأَمْرِهِ.
27. Da’ a phakarn ko gitas iyan a mapnggolawla, go da’ a phakaalin ko kokoman iyan, ago da’ a phakadaag ko btad iyan (sogoan iyan).
27. No one can ward off His decree or put back His command or overpower His affairs.
28.  آمَنَّا بِذَلِكَ كُلِّهِ , وَأَيْقَنَّا أَنَّ كُلاًّ مِنْ عِنْدِهِ .
28. Piaratiayami oto langon, go tiankd ami a langon dn oto na phoon ko Allāh I.
28. We believe in all of this and are certain that everything comes from Him.
29.  وَأَنَّ مُحَمَّدًا عَبْدُهُ الْمُصْطَفَى , وَنَبِيُّهُ الْمُجْتَبَى , وَرَسُولُهُ الْمُرْتَضَى.
29. Go mataan a so Mohammad r na oripn iyan a miapili, ago Nabī niyan a miatindos, ago Sogo’ iyan a masosoat on.
29. And we are certain that Muhammad (may Allāh bless him and grant him peace) is His chosen servant and selected Prophet and His Messenger with whom He is well pleased.
30.  وَإِنَّهُ خَاتَمُ اْلأَنْبِيَاءِ , وَإِمَامُ اْلأَتْقِيَاءِ , وَسَيِّدُ الْمُرْسَلِينَ وَحَبِيبُ رَبِّ الْعَالَمِينَ.
30. Go mataan a skaniyan i tombok (kaposan) o manga Nabī, ago imām o manga sasanggila, ago dato’ o manga Sogo’ ago kakasi o Kadnan o manga kaadn.
30. And that he is the seal of the prophets and the Imām of the god-fearing and the most honored of all the messengers and the beloved of the Lord of all the Worlds.
31.  وَكُلُّ دَعْوَى النُّبُوَّةِ بَعْدَهُ فَغَيٌّ وَهَوًى.
31. Langowan a panontot ko kananabii ko oriyan iyan na kadadag ago baya a ginawa.
31. Every claim to prophethood after Him is falsehood and deceit.
32.  وَهُوَ الْمَبْعُوثُ إِلَى عَامَّةِ الْجِنِّ وَكَافَّةِ الْوَرَى , بِالْحَقِّ وَالْهُدَى , وَبِالنُّورِ وَالضِّيَاءِ.
32. Skaniyan na sosogoon ko langowan a Jinn ago so kadandan o manosiya, sa nggolalan ko bnar ago so toroan, ago nggolalan ko tihaya ago so sindaw.
32. He is the one who has been sent to all the jinn and all mankind with truth and guidance and with light and illumination.
33. وَأَنَّ الْقُرْآنَ الْكَرِيمَ كَلاَمُ اللهِ , مِنْهُ بَدَا بِلاَ كَيْفِيَّةٍ قَوْلاً , وَأَنْزَلَهُ عَلَى رَسُولِهِ وَحْيًا , وَصَدَّقَهُ الْمُؤْمِنُونَ عَلَى ذَلِكَ حَقًّا , وَأَيْقَنُوا أَنَّهُ كَلاَمُ اللهِ تَعَالَى بِالْحَقِيقَةِ لَيْسَ بِمَخْلُوقٍ كَكَلاَمِ الْبَرِيَّةِ , فَمَنْ سَمِعَهُ فَزَعَمَ أَنَّهُ كَلاَمُ الْبَشَرِ فَقَدْ كَفَرَ , وَقَدْ ذَمَّهُ اللهُ وَعَابَهُ وَأَوْعَدَهُ بِسَقَرَ , حَيْثُ قَالَ تَعَالَى:) َأُصْلِيهِ سَقَرَ( (المدَّثِّر:26) فَلَمَّا أَوْعَدَ اللهُ بِسَقَرَ لِمَنْ قَالَ: )إِنْ هَذَا إِلاَّ قَوْلُ الْبَشَرِ((المدَّثِّر:25) عَلِمْنَا وَأَيْقَنَّا أَنَّهُ قَوْلُ خَالِقِ الْبَشَرِ , وَلاَ يُشْبِهُ قَوْلَ الْبَشَرِ.
33. Go mataan a so Qur’ān na katharo o Allāh I, a miapayag sa phoon on, sa da’ a phakambowat on a katharo a pakaiza a: Andamanaya? Go initoron iyan ko Sogo’ iyan sa minggolalan sa wahī, go tiankd skaniyan o miamaratiaya sa bnar, go siarabantang iran a mataan a skaniyan na katharo o Allāh I sa matamataan, kna o ba pimbago a ba datar o katharo o manosiya, sa taw a man’g iyan (so Qur’ān) na go niyan pangantapa odi’ na tankda a skaniyan na katharo a manosiya na sabnar a miakafir, go sabnar a piamaawing skaniyan ago inipamagita on o Allāh I so naraka a Saqar. Sa pitharo o Allāh I a: (Matatankd a iyawn akn skaniyan ko naraka a Saqar) (al Muddaththir 26). Na gowani a ipamagita o Allāh I so Saqar ko taw a pitharo iyan a: (Da’ ankai a Qur’ān a rowar sa katharo a manosiya) (al Muddaththir 25), na kiatokawan tano ago siarabantang tano a mataan a skaniyan na katharo o miadn ko manosiya, sa di niyan sasayanan so katharo o manosiya.
33. The Qur’ān is the word of Allāh. It came from Him as speech without it being possible to say how. He sent it down on His Messenger as revelation. The believers accept it, as absolute truth. They are certain that it is, in truth, the word of Allāh. It is not created, as is the speech of human beings, and anyone who hears it and claims that it is human speech has become an unbeliever. Allāh warns him and censures him and threatens him with Fire when He says, Exalted is He: ( I will burn him in the Fire) (al-Muddaththir 74: 26) When Allāh threatens with the Fire those who say (This is just human speech) (al-Mud-daththir 74: 25) we know for certain that it is the speech of the Creator of mankind and that it is totally unlike the speech of mankind.
 34.  وَمَنْ وَصَفَ اللهَ بِمَعْنًى مِنْ مَعَانِي الْبَشَرِ فَقَدْ كَفَرَ , فَمَنْ أَبْصَرَ هَذَا اعْتَبَرَ, وَعَنْ مِثْلِ قَوْلٍ لِلْكُفَّارِ انْزَجَرَ , وَعَلِمَ أَنَّهُ بِصِفَاتِهِ لَيْسَ كَالْبَشَرِ.
34. Sa taw a iropa niyan so Allāh I sa maana a pd ko manga maana a kamamanosiyai na sabnar a miakafir, sa taw a pamimikirann iyan anan na makakowa sa thoma, a go sii ko katharo o manga kāfir na marasng iyan a ginawa niyan, ago katokawan iyan a mataan a so Allāh I ko manga sifat iyan na kna o ba datar o manosiya.
34. Anyone who describes Allāh as being in any way the same as a human being has become an unbeliever. All those who grasp this will take heed and refrain from saying things such as the unbelievers say, and they will know that He, in His attributes, is not like human beings.
35. وَالرُّؤْيَةُ حَقٌّ ِلأَهْلِ الْجَنَّةِ , بِغَيْرِ إِحَاطَةٍ وَلاَ كَيْفِيَّةٍ , كَمَا نَطَقَ بِهِ كِتَابُ رَبِّنَا:   )وُجُوهٌ يَوْمَئِذٍ نَاضِرَةٌ إِلَى رَبِّهَا نَاظِرَةٌ ( (القيامة 22-23). وَتَفْسِيرُهَ عَلَى مَا أَرَادَهُ اللهُ تَعَالَى وَعَلِمَهُ , وَكُلُّ مَا جَاءَ فِي ذَلِكَ مِنَ الْحَدِيثِ الصَّحِيحِ عَنِ الرَّسُولِ فَهُوَ كَمَا قَالَ , وَمَعْنَاهُ عَلَى مَا أَرَادَ , لاَ نَدْخُلُ فِي ذَلِكَ مُتَأَوِّلِينَ بِآرَائِنَا , وَلاَ مُتَوَهِّمِينَ بِأَهْوَائِنَا , فَإِنَّهُ مَا سَلِمَ فِي دِينِهِ إِلاَّ مَنْ سَلِمَ لِلَّهِ عَزَّ وَجَلَّ وَلِرَسُولِهِ , وَرَدَّ عِلْمَ مَا اشْتَبَهَ عَلَيْهِ إِلَى عَالِمِهِ.
35. So kakhailaya ko Allāh I sii ko manga taw ko Sorga’ na bnar, sa di maliliot a katao ago ropaan a andmanaya? o manosiya, sa datar o kiatharoa on o kitab o Kadnan tano a: (Adn a manga paras sa alongan oto a makalalangas a sii ko Kadnan iyan na phagilay) (al Qiyāmah: 22-23). Na so kapagosaya san na sii makapphasod ko babantakn on o Allāh I ago katawan iyan, go langowan a miakaoma a pantag roo a pd ko Hadīth a mapiya o Rasūlullāh r na pagayonan sa datar dn o kiatharoa niyan on, na go so maana niyan na sii ko biantak iyan on, sa di tano roo zold sa ba tano phanaawila sa nggolalan ko manga pamikiran tano, go di tano phangantapn sa nggolalan ko manga baya a ginawa tano, ka mataan a da a miakalintad sii ko agama niyan a rowar ko taw a lominintad sa mimbayorantang sii ko Allāh I a Maporo’ ago Mala’ ago sii ko Sogo’ iyan, ago piakandod iyan so katokawi ko nganin a kiarimbotan on sii ko matao ron (a so Allāh I).
35. ‘The Seeing of Allāh by the People of the Garden’ is true, without their vision being all-encompassing and without the manner of their vision being known. As the Book of our Lord has expressed it: ‘Faces on that Day radiant, looking at their Lord’. (al-Qiyāmah 75: 22-3) The explanation of this is as Allāh knows and wills. Everything that has come down to us about this from the Messenger, may Allāh bless him and grant him peace, in authentic traditions, is as he said and means what he intended. We do not delve into that, trying to interpret it according to our own opinions or letting our imaginations have free rein. No one is safe in his religion unless he surrenders himself completely to Allāh, the Exalted and Glorified and to His Messenger, may Allāh bless him and grant him peace, and leaves the knowledge of things that are ambiguous to the one who knows them.
36.  وَلاَ تَثْبُتُ قَدَمُ اْلإِسْلاَمِ إِلاَّ عَلَى ظَهْرِ التَّسْلِيمِ وَاْلاِسْتِسْلاَمِ , فَمَنْ رَامَ عِلْمَ مَا حُظِرَ عَنْهُ عِلْمُهُ , وَلَمْ يَقْنَعْ بِالتَّسْلِيمِ فَهْمُهُ , حَجَبَهُ مَرَامُهُ عَنْ خَالِصِ التَّوْحِيدِ , وَصَافِي الْمَعْرِفَةِ , وَصَحِيحِ اْلإِيمَانِ , فَيَتَذَبْذَبُ بَيْنَ الْكُفْرِ وَاْلإِيمَانِ , وَالتَّصْدِيقِ وَالتَّكْذِيبِ , وَاْلإِقْرَارِ وَاْلإِنْكَارِ , مُوَسْوَسًا تَائِهًا , شَاكًّا , لاَ مُؤْمِنًا مُصَدِّقًا , وَلاَ جَاحِدًا مُكَذِّبًا.
36. Go di phakabkn so palo o kapagiislam o taw, inonta bo’ o makaphasod ko bkhokhong o kapagimbnar ago so kathapapay (ko kabaya o Allāh I) na sa taw a pangindawn iyan so katokawi ko nganin a isasapar on so kapangnala niyan on, sa di thakna so sabot iyan ko kambayorantang, na marnding skaniyan o pangindaw niyan ko kaliwanag o tawhīd (kapakaisaisa a ko Allāh I) ago so kalingaw o knal, ago so kapiya o paratiaya, na makapthogalina ko pagltan o kakhakafir ago so kapaparatiaya, go so kapangingim-bnar ago so giikapakambokhag, go so katatankd ago so kazasanka, sa kawawaswasan a matataap a zasanka’, (sa khabaloy skaniyan) a di mapaparatiaya a mangingimbnar, na di pman somasanka a makambobokhag.
36. A man’s Islam is not secure unless it is based on submission and surrender. Anyone who desires to know things which it is beyond his capacity to know, and whose intellect is not content with surrender, will find that his desire veils him from a pure understanding of Allāh’s true unity, clear knowledge and correct belief. and that he is torn between disbelief and belief, confirmation and denial and acceptance and rejection. He will be subject to whisperings and find himself confused and full of doubt, being neither an accepting believer nor a denying rejecter.
37. وَلاَ يَصِحُّ الإِيمَانُ بِالرُّؤْيَةِ ِلأَهْلِ دَارِ السَّلاَمِ لِمَنِ اعْتَبَرَهَا مِنْهُمْ بِوَهْمٍ , أَوْ تَأَوَّلَهَا بِفَهْمٍ إِذْ كَانَ تَأْوِيلُ الرُّؤْيَةِ – وَتَأْوِيلُ كُلِّ مَعْنًى يُضَافُ إِلَى الرُّبُوبِيَّةِ – بِتَرْكِ التَّأْوِيلِ وَلُزُومِ التَّسْلِيمِ , وَعَلَيْهِ دِينُ الْمُسْلِمِينَ. وَمَنْ لَمْ يَتَوَقَّ النَّفْيَ وَالتَّشْبِيهَ زَلَّ وَلَمْ يُصِبِ التَّنْزِيهَ. فَإِنَّ رَبَّنَا جَلَّ وَعَلاَ مَوْصُوفٌ بِصِفَاتِ الْوَحْدَانِيَّةِ  مَنْعُوتٌ بِنُعُوتِ الْفَرْدَانِيَّةِ , لَيْسَ فِي مَعْنَاهُ أَحَدٌ مِنَ الْبَرِيَّةِ.
37. Di Phakapiya so kaparatiaya ko kakhailaya ko Allāh I ko manga taw ko Sorga’, ki taw a kinowa niyan oto sa nggolalan sa antaan a pamikiran, odi’ na panaawiln iyan sa nggolalan sa sabot, ka so kataawila ko kakhailaya ko Allāh I, ago so kataawila ko langowan a maana a pzandayin ko Allāh I, na aya kakhamataani ron na ibagak so kapanaawila on sa aya darktan na so kambayorantang ago so kathapapay a ron makaphapasod so agama o manga Muslim. Na sa taw a di niyan pananggilaan so kataawila sa kapakadaa ko sifat o Allāh I (ta’tīl) a go so kisagindaan on (tash’bīh), na midolas (a palo niyan ko paratiaya) sa di niyan masogat so thitho a kasotiya ko Allāh I. Mataan a so Kadnan tano a Maporo’ ago Mala’ na mizisipat on so manga sifat a kaisaisa, ago miroropa on so manga ropaan a katitibayo a kabobothong (sa da dn a pd iyan ago da a saginda niyan) a da sii ko maana niyan i rk o isa bo’ ko manga kaadn.
37. Belief of a man in the ‘seeing of Allāh by the people of the Garden is not correct if he imagines what it is like, or interprets it according to his own understanding since the interpretation of this seeing’ or indeed, the meaning of any of the subtle phenomena which are in the realm of Lordship, is by avoiding its interpretation and strictly adhering to the submission. ‘This is the din of Muslims. Anyone who does not guard himself against negating the attributes of Allāh, or likening Allāh to something else, has gone astray and has failed lo understand Allāh’s Glory, because our lord, the Glorified and the Exalted, can only possibly be described in terms of Oneness and Absolute Singularity and no creation is in any way like Him.
38. وَتَعَالَى عَنِ الْحُدُودِ وَالْغَايَاتِ وَاْلأَرْكَانِ وَاْلأَعْضَاءِ وَاْلأَدَوَاتِ , وَلاَ تَحْوِيهِ الْجِهَاتُ السِّتُّ كَسَائِرِ الْمُبْتَدَعَاتِ.
38. Miphaporo’ so Allāh I o ba marankom o manga tamana’ ago so manga sndadan, ago so manga anggawta ago so manga kasankapan, go di skaniyan mararankom o manga katampar a nm sa ba datar o langowan a inadn a pimbago. (so manga tamana ago so manga sndadan ago so manga anggawta na di phakamoayan odi mibangnsa ko darpa, na so darpa ago so manga katampar na inadn o Allāh I sa di niyan mararankom so Allāh  I ka so miangadn na maporo’ a di so inadn iyan. So mindiorobasa).
38. He is beyond having limits placed on Him, or being restricted, or having parts or limbs. Nor is He contained by the six directions as all created things are.
39. وَالْمِعْرَاجُ حَقٌّ , وَقَدْ أُسْرِيَ بِالنَّبِيِّ وَعُرِجَ بِشَخْصِهِ فِي الْيَقَظَةِ إِلَى السَّمَاءِ  ثُمَّ إِلَى حَيْثُ شَاءَ اللهُ مِنَ الْعُلاَ , وَأَكْرَمَهُ اللهُ بِمَا شَاءَ , وَأَوْحَى إِلَيْهِ مَا أَوْحَى, ) مَا كَذَبَ الْفُؤَادُ مَا رَأَى  (  فَصَلَّى اللهُ عَلَيْهِ وَسَلَّمَ فِي اْلآخِرَةِ وَاْلأُولَى.
39. So M’irāj (kiapamanyik iyan sa langit) na bnar, sa sabnar a piakangglm so Nabī ago inipamanik sa so dn so lawas iyan ko kapakaanaw niyan sii ko langit, oriyan iyan na sii ko darpa  a maporo’ a kiabayaan o Allāh I a kisampay niyan on, go siakaw skaniyan o Allāh  Isa nganin a kiabayaan iyan, ago iniwahi niyan on so nganin a iniwahi niyan, (Da pamrak so poso ko miailay niyan), na inipangalimo skaniyan o Allāh I sii ko pkhaori ago sii ko paganay (so alongan a maori  ago so doniya).
39. Al-Mi’rāj (the Ascent through the heavens) is true. The Prophet, may Allāh bless him and grant him peace, was taken by night and ascended in his bodily form, while awake, through the heavens, to whatever heights Allāh willed for him. Allāh ennobled him in the way that He ennobled him and revealed to him what He revealed to him ( and his heart was not mistaken about what it saw) (an-Najm 53:11). Allāh blessed him and granted him peace in this world and the next.
40. وَالْحَوْضُ الَّذِي أَكْرَمَهُ اللهُ تَعَالَى بِهِ – غِيَاثًا ِلأُمَّتِهِ – حَقٌّ.
40. Go so Paridi’ a so inisakaw ron o Allāh I – sa tabang ko manga ummat iyan – na sangat a bnar.
40. Al-Hawdh, (the Pool which Allāh will grant the Prophet as an honour to quench the thirst of his Ummah on the Day Of Judgment), is true.
41. وَالشَّفَاعَةُ الَّتِي ادَّخَرَهَا لَهُمْ حَقٌّ , كَمَا رُوِيَ فِي اْلأَخْبَارِ
41. Go so Shafāat a so inimbts iyan sa pantag kiran na sangat a bnar, sa datar o kiapanothola on ko manga Hadīth o Rasūlullāh r.
41. As-Shafā’ah, (the intercession, which is stored up for Muslims), is true, as related in the (consistent and confirmed) Ahadith.
42. وَالْمِيثَاقُ الَّذِي أَخَذَهُ اللهُ تَعَالَى مِنْ آدَمَ وَذُرِّيَّتِهِ حَقٌّ.
42. Go so kapasadan a kinowa o Allāh I ko Adam ago so manga moriataw niyan na sangat a bnar. (gioto so kiapakanggagayana o Allāh I ko khabaloy a moriataw o Adam, ko katatago iran pn ko doniya a kolpong sa piakizaksian kiran o Allāh I a skaniyan i Kadnan iran na tomiarima siran (al A’rāf:172). So Mindiorobasa).
42. The covenant ‘which Allāh made with Adam and his offspring’ is true.
43. وَقَدْ عَلِمَ اللهُ تَعَالَى فِيمَا لَمْ يَزَلْ عَدَدَ مَنْ يَدْخُلُ الْجَنَّةَ , وَعَدَدَ مَنْ يَدْخُلُ النَّارَ , جُمْلَةً وَاحِدَةً , فَلاَ يَزْدَادُ فِي ذَلِكَ الْعَدَدِ , وَلاَ يَنْقُصُ مِنْهُ.
43. Sabnar a katawan o Allāh I sa miaona dn so bilangan o taw a phamakasold ko Sorga’, ago so bilangan o kadakl o manga taw a phamakasold ko Naraka’ sa matitimbl a isaisa. Sa da dn a khioman sankoto a bilangan ago da a khalbat on.
43. Allāh knew, before the existence of time, the exact number of those who would enter the Garden and the exact number of those who would enter the Fire. This number will neither be increased nor decreased.
44. وَكَذَلِكَ أَفْعَالُهُمْ فِيمَا عَلِمَ مِنْهُمْ أَنْ يَفْعَلُوهُ , وَكُلٌّ مُيَسَّرٌ لِمَا خُلِقَ لَهُ , وَاْلأَعْمَالُ بِالْخَوَاتِيمِ , وَالسَّعِيدُ مَنْ سَعِدَ بِقَضَاءِ اللهِ وَالشَّقِيُّ مَنْ شَقِيَ بِقَضَاءِ اللهِ.
44. Go datar oto so manga galbk iran a katawan iyan ko da iran on pn kanggalbka, sa oman i isa na llbodn on so inadnan on, na so manga galbk na sii pagilaya ko manga kaposan iyan, na aya miagontong na so taw a miagontong sabap ko okoran o Allāh I, na aya kadodoanan na so taw a kiadoanan ko okoran o Allāh I.
44. The same applies to all actions done by people, which are done exactly as Allāh knew they would be done. Everyone is cased to what he was created for and it is the action with which a man’s life is sealed which dictates his fate. Those who are fortunate are fortunate by the decree of Allāh, and those who are wretched are wretched by the decree of Allāh.
45. وَأَصْلُ الْقَدَرِ سِرُّ اللهِ تَعَالَى فِي خَلْقِهِ , لَمْ يَطَّلِعْ عَلَى ذَلِكَ مَلَكٌ مُقَرَّبٌ وَلاَ نَبِيٌّ مُرْسَلٌ , وَالتَّعَمُّقُ وَالنَّظَرُ فِي ذَلِكَ ذَرِيعَةُ الْخُذْلاَنِ , وَسُلَّمُ الْحِرْمَانِ , وَدَرَجَةُ الطُّغْيَانِ , فَالْحَذَرُ كُلَّ الْحَذَرِ مِنْ ذَلِكَ نَظَرًا وَفِكْرًا وَوَسْوَسَةً , فَإِنَّ اللهَ تَعَالَى طَوَى عِلْمَ الْقَدَرِ عَنْ أَنَامِهِ , وَنَهَاهُمْ عَنْ مَرَامِهِ , كَمَا قَالَ تَعَالَى فِي كِتَابِهِ: )لاَ يُسْأَلُ عَمَّا يَفْعَلُ وَهُمْ يُسْأَلُونَ( (الأنبياء :23) فَمَنْ سَأَلَ: لِمَ فَعَلَ؟ فَقَدْ رَدَّ حُكْمَ الْكِتَابِ وَمَنْ رَدَّ حُكْمَ الْكِتَابِ كَانَ مِنَ الْكَافِرِينَ.
45. So pakaasal o okoran na pagns o Allāh I ko manga kaadn iyan, sa da’ a ba roo miakatokaw a malāikat a marani ko Allāh I, ago da pn a Nabī a sosogoon, na so kapangsb ago so kapamimikirana roo na lalan ko kapakadapanas, ago towak ko kalapis, ago pamanik ko kapangalandada, na panaggilaan sa langowan a sanggila o ba oto labo i sa nggolalan sa pangantok a pamikiran ago kapagarangan, ka mataan a so Allāh I na kidt iyan so katokawi ko okoran ko manga kaadn iyan, ago inisapar iyan kiran so kapangindawa on, sa datar o kiatharoa on o Allāh I a: (Di ron khiiza so gii niyan nggolawlaan a siran (a manga kaadn) na pagizaan siran (ko manga galbk iran)). (al Anbiyā’: 23). Na sa taw a iiza iyan (sa pantag sa kasasanka’) o ino to pnggolawlaa o Allāh I? Na sabnar a sianka iyan so kokoman o kitab, na sa taw a sankaan iyan so kokoman o kitab na maadn a pd ko manga kāfir.
45. The exact nature of the decree is Allāh’s secret in His creation, and no angel near the Throne, nor Prophet sent with a message, has been given knowledge of it. Delving into it and reflecting too much about it only leads to destruction and loss, and results in rebelliousness. So be extremely careful about thinking and reflecting on this matter or letting doubts about it assail you, because Allāh has kept knowledge of the decree away from human beings, and forbidden them to enquire about it, saying in His Book, ( He is not asked about what He does but they are asked ). (al-Anbiyā’ 21: 23) So anyone who asks: ‘Why did Allāh do that?’ has gone against a judgment of the Book, and anyone who goes against a judgment of the Book is an unbeliever.
46. فَهَذَا جُمْلَةُ مَا يَحْتَاجُ إِلَيْهِ مَنْ هُوَ مُنَوَّرٌ قَلْبُهُ مِنْ أَوْلِيَاءِ اللهِ تَعَالَى , وَهِيَ دَرَجَةُ الرَّاسِخِينَ فِي الْعِلْمِ , ِلأَنَّ الْعِلْمَ نَوْعَانِ: عِلْمٌ فِي الْخَلْقِ مَوْجُودٌ , وَعِلْمٌ فِي الْخَلْقِ مَفْقُودٌ , فَإِنْكَارُ الْعِلْمِ الْمَوْجُودِ كُفْرٌ , وَادِّعَاءُ الْعِلْمِ الْمَفْقُودِ كُفْرُ , وَلاَيَثْبُتُ اْلإِيمَانُ إِلاَّ بِقَبُولِ الْعِلْمِ الْمَوْجُودِ , وَتَرْكِ طَلَبِ الْعِلْمِ الْمَفْقُودِ.
46. Giai i kiatimblan ko nganin a mapangingindaw o taw a kasisindawan so poso’ iyan a pd ko manga dokapila o Allāh I, go skaniyan i pankatan o manga taw a miangsb so knal iran ko katao, ka kagiya so katao (ilm) na dowa soson: Katao ko manga kaadn a maaadn, ago katao ko manga kaadn a maada’, na so kasankaa ko katao a maaadn na kakakafiri, na so kapanontota ko katao a maada na kakakafiri, na di dn khatankd so paratiaya inonta o nggolalan ko katarimaa ko katao a maaadn, ago so kibagakn ko (kapanontota) ko katao a maada.
46. This in sum is what those of Allāh’s friends with enlightened hearts need to know and constitutes the degree of those firmly endowed with knowledge. For there are two kinds of knowledge: knowledge which is accessible to created beings, and knowledge which is not accessible to created beings. Denying the knowledge which is accessible is disbelief, and claiming the knowledge which is inaccessible is disbelief. Belief can only be firm when accessible knowledge is accepted and inaccessible knowledge is not sought after.
47. وَنُؤْمِنُ بِاللَّوْحِ وَالْقَلَمِ وَبِجَمِيعِ مَا فِيهِ قَدْ رَقَمَ. فَلَوِ اجْتَمَعَ الْخَلْقُ كُلُّهُمْ عَلَى شَيْءٍ كَتَبَهُ اللهُ تَعَالَى فِيهِ أَنَّهُ كَائِنٌ , لِيَجْعَلُوهُ غَيْرَ كَائِنٍ – لَمْ يَقْدِرُوا عَلَيْهِ. وَلَوِ اجْتَمَعُوا كُلُّهُمْ عَلَى شَيْءٍ لَمْ يَكْتُبْهُ اللهُ تَعَالَى فِيهِ , لِيَجْعَلُوهُ كَاِئنًا – لَمْ يَقْدِرُوا عَلَيْهِ , جَفَّ الْقَلَمُ بِمَا هُوَ كَائِنٌ إِلَى يَوْمِ الْقِيَامَةِ , وَمَا أَخْطَأَ الْعَبْدَ لَمْ يَكُنْ لِيُصِيبَهُ , وَمَا أَصَابَهُ لَمْ يَكُنْ لِيُخْطِئَهُ.
47. Pharatiayaan tano so al Lawh al Mahfūdh ago so Pansum (al Qalam) ago so langowan a madadalm on a inidakat iyan. Sa opama o thimotimo so langowan a kaadn sa isa a shayi a inikokom o Allāh I so kakhaadn iyan, ka an iran mabaloy a di maadn – na di ran dn magaga. Na opama ka thimotimo siran langon sa isa a shayi a da soratn o Allāh I o ba khaadn, sa balowin iran a khaadn na di ran dn magaga, sa miamara dn so (dawat) o pansum ko kinisoratn iyan ko langowan a mapnggolawla sa taman ko alongan a Qiyāmah, go so nganin a da misogat ko taw na di dn khabaloy i ba on khisogat, ago so nganin a minisogat ko taw na di dn khabaloy i ba on di khisogat.
47. We believe in al-Lawh (the Tablet) and al-Qalam (the Pen) and in everything written on it. Even if all created beings were to gather together to make something fail to exist, whose existence Allāh had written on the Tablet, they would not be able to do so. And if all created beings were to gather together to make something exist which Allāh had not written on it, they would not be able to do so. The Pen has dried having written down all that will be in existence until the Day of judgment. Whatever a person has missed he would have never got it, and whatever one gets, he would have never missed it.
48. وَعَلَى الْعَبْدِ أَنْ يَعْلَمَ أَنَّ اللهَ قَدْ سَبَقَ عِلْمُهُ فِي كُلِّ كَائِنٍ مِنْ خَلْقِهِ , فَقَدَّرَ ذَلِكَ تَقْدِيرًا مُحْكَمًا مُبْرَمًا , لَيْسَ فِيهِ نَاقِضٌ وَلاَ مُعَقِّبٌ , وَلاَ مُزِيلٌ وَلاَ مُغَيِّرٌ , وَلاَ نَاقِصٌ وَلاَ زَائِدٌ مِنْ خَلْقِهِ فِي سَمَاوَاتِهِ وَأَرْضِهِ , وَذَلِكَ مِنْ عَقْدِ اْلإِيمَانِ , وَأُصُولِ الْمَعْرِفَةِ , وَاْلاِعْتِرَافِ بِتَوْحِيدِ اللهِ تَعَالَى وَرُبُوبِيَّتِهِ , كَمَا قَالَ تَعَالَى فِي كِتَابِهِ: وَخَلَقَ كُلَّ شَيْءٍ فَقَدَّرَهُ تَقْدِيرًا (الفرقان: 3) وَقَالَ تَعَالَى: وَكَانَ أَمْرُ اللهِ قَدَرًا مَقْدُورًا (الأحزاب:38).
فَوَيْلٌ لِمَنْ صَارَ لِلَّهِ فِي الْقَدَرِ خَصِيمًا , وَأَحْضَرَ لِلنَّظَرِ فِيهِ قَلْبًا سَقِيمًا , وَلَقَدِ الْتَمَسَ بِوَهْمِهِ فِي فَحْصِ الْغَيْبِ سِرًّا كَتِيمًا , وَعَادَ بِمَا قَالَ فِيهِ أَفَّاكًا أَثِيمًا.
48. Go patoray ko oripn a katokawi niyan sa mataan a so Allāh I na miaona dn so katawi niyan sii ko langowan a khaadn a pd ko kaadn iyan, sa inokor iyan oto sa okoran a magigikb a maggtas, a da dn a ba on phakabaroba ago phakabarnkas, ago da a phakaalin on ago phakada on, ago da a phakakorang on ago da a phakaoman on a pd ko kaadn iyan ko manga langit iyan ago so lopa iyan, sa gioto na pd ko kapapalot (kaththkhs) o paratiaya ago polaos o knal, ago katankd oto ko kaisaisa o Allāh I ago so katutuhani ron, sa datar o kiatharoa on o Allāh I ko kitab iyan a: (Go inadn iyan so langowan a shayi sa dinianka iyan sa samporna a kadianka) (al Furqān: 3) go so katharo iyan a: (Go miaadn so sogoan o Allāh I a okoran a madidianka ) (al Ahzāb:38).
Na so siksa a masakit na bagian i taw a giimakiphawala ko Allāh I makapantag ko btad o okoran, sa adn a inimasa niyan ko gii niyan on kapamimikiran a poso’ a zasakit, sa iniploloba iyan so pangantap iyan a pamikiran ko kapzawai ko migagayib sa pagns a mapag’ma, sa miakambalingan ko nganin a pianaro iyan on (a manga antaan a pamikiran iyan) a bokhag a baradosa.
48. It is necessary for the servant to know that Allāh already knows everything that is going to happen in His creation and hits decreed it in a detailed and decisive way. There is nothing that He has created in either the heavens or the earth that can contradict it, or add to it, or erase it, or change it, or decrease it, or increase it in any way. This is a fundamental aspect of belief and a necessary element of all knowledge and recognition of Allāh’s oneness and Lordship. As Allāh says in His Book:   (He created everything and decreed it be a detailed way). (al-Furqān 25: 2) And He also says: ( Allāh’s command is always a decided decree ). (al-Ahzāb 33: 38) So woe to anyone who argues with Allāh concerning the decree and who, with a sick heart, starts delving into this matter. In his delusory attempt to investigate the Unseen, he is seeking a secret that can never be uncovered, and he ends up an evil-doer, telling nothing but lies.
49. وَ الْعَرْشُ وَالْكُرْسِيُّ حَقٌّ.
49. So Panggaw (al Arsh) ago so al Kursī na sangat a bnar.
49. Al-’Arsh (the Throne) and al Kursi (the Chair) are true.
50. وُهُوَ مُسْتَغْنٍ عَنِ الْعَرْشِ وَمَا دُونَهُ.
50. Go skaniyan a Allāh I na di niyan sasanaan so panggaw ago so salakaw ron a kababaan iyan.
50. He is independent of the Throne and what is beneath it.
51. مُحِيطٌ بِكُلِّ شَيْءٍ وَفَوْقَهُ , وَقَدْ أَعْجَزَ عَنِ اْلإِحَاطَةِ خَلْقُهُ.
51. Skaniyan a Allāh I na liliyotn iyan so langowan a shayi ago so kaporoan iyan, sa di dn khagaga o kaadn iyan o ba iran maliyot a katao so Allāh I ago so salakaw a kaadn o Allāh I.
51. He encompasses everything and is above it, and what He has created is incapable of encompassing Him.
52. وَنَقُولُ: إِنَّ اللهَ اتَّخَذَ إِبْرَاهِيمَ خَلِيلاً , وَكَلَّمَ مُوسَى تَكْلِيمًا , إِيمَانًا وَتَصْدِيقًا وَتَسْلِيمًا.
52. Go ptharoon tano a: Mataan a so Allāh I na kinowa niyan so Nabī Ibrāhīm a bolayoka, ago inimbitiarai niyan so Mūsā sa kambitiarai, sa paratiaya ago pangimbnar ago kambayorantang.
52. We say with belief, acceptance and submission that Allāh took Ibrahim as an intimate friend and that He spoke directly to Mūsā.
53. وَنُؤْمِنُ بِالْمَلاَئِكَةِ وَالنَّبِيِّينَ , وَالْكُتُبِ الْمُنَزَّلَةِ عَلَى الْمُرْسَلِينَ وَنَشْهَدُ أَنَّهُمْ كَانُوا عَلَى الْحَقِّ الْمُبِينِ.

No comments:

Post a Comment